Att vara syskon till en syster eller bror med funktionsnedsättning
Annorlunda syskonskap
En av de längsta relationerna du har i ditt liv är till ditt eller dina syskon. Syskonskapet rymmer många känslor.
Under barndomen kanske storasyster är din största idol, som du till varje pris försöker härma. Att bli precis som hon är din högsta önskan. Eller håller lillebror på att göra dig tokig, när han konstant retar dig, tar dina saker utan att först fråga och dessutom springer direkt till mamma och skvallrar. Kärlek, gemenskap, konkurrens, konflikter och svartsjuka mellan syskon ingår i alla familjer under uppväxtåren och kan fortsätta långt upp i vuxen ålder.
Inte som alla andra
Att få ett barn med funktionshinder orsakar förändringar som gör att hela familjen blir annorlunda. Även syskonrelationen blir annorlunda. Att vara syskon till en bror eller syster med funktionshinder innebär självklart mycket kärlek, gemenskap och glädje, men också en hel del oro, rädsla, svartsjuka, besvikelse och ilska. De känslor och villkor som ett syskon lever med kan ibland vara svåra att hantera. Det är svårt att ge några konkreta råd, för varje familj och dess medlemmar är unika och deras behov ser olika ut.
Det bortglömda syskonet
Ett syskon till ett funktionshindrat barn kan uppleva sig som bortglömt eller att de egna problemen inte är lika viktiga. Föräldrarna har i första hand fokus på det funktionshindrade barnet. Men som förälder är det också viktigt att ge akt på hur syskonen reagerar. Som syskon kan det ibland vara bra att få träffa andra syskon i liknande situationer.
Källa: Funkisportalen.se
Samtal med barn
Att samtala med barn om syskonsituationen handlar i första hand om att lyssna till vad barnet vill berätta. Det handlar om att hjälpa barnet att berätta om hur det är att vara syster eller bror och berätta om sina tankar och känslor, om det som är roligt och som man blir glad av, om det som är svårt och om det är något som barnet undrar över.
Syskompetens är en webbplats för alla som är intresserade av att ta del av kunskap om hur det är att vara syskon till en syster eller bror med funktionsnedsättning.
Läs mer på och hitta ytterligare material, filmer och litteratur på agrenska.se/syskonkompetens/
New Life tipsar
Jag finns också! Om att vara syskon till en bror eller syster med svår sjukdom eller funktionsnedsättning
Syskonrelationer kan vara de längsta och mest nära relationer vi har i livet. Merparten av aktuell forskning kring relationer och hälsa om barn med funktionsnedsättning fokuserar på barnets eller föräldrarnas situation. Även om kunskapen om syskonens livsvillkor successivt ökar, är den samlade bilden vag om vad det ”annorlunda” syskonskapet innebär och på vilka sätt ett bra stöd för barnet kan utformas för att underlätta situationen. Att få kunskap om vad som är att betrakta som normala respektive specifika reaktioner i en syskonrelation är en grannlaga uppgift. Ny kunskap utvecklas genom syskongrupper och andra stödjande verksamheter där hela familjen är i fokus. Här kan man se att syskon har olika sätt att förhålla sig till sina dilemman. Dessa förhållningssätt kan växla under uppväxttiden. Att se syskonet ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv underlättar arbetet med att urskilja situationer där barn behöver extra stöd.
118 s., utgitt av Stiftelsen Allmänna Barnhuset i 2009
Läs boken här
Litet syskon: om att vara liten och ha en syster eller bror med sjukdom eller funktionsnedsättning
I boken Litet syskon – om att vara liten och ha en syster eller bror med sjukdom eller funktionsnedsättning är det barnen själva som berättar, det är deras röster vi hör. Barnen är mellan två och sex år och har syskon med autism, cancer, cystisk fibros, epilepsi, hjärtfel, muskelsjukdom, rörelsehinder, synskada och utvecklingsstörning.
I boken visar Christina Renlund många sätt som barn kan uttrycka sig på, många konkreta verktyg som är användbara för att hjälpa barn att berätta. Och barn behöver prata – i första hand i sin familj men det behöver även finnas konkreta arbetssätt för hur man pratar med barn om sjukdom/funktionsnedsättning inom förskola och vård.
Om författaren
Christina Renlund är leg. psykolog och psykoterapeut med mångårig erfarenhet av arbete med barn och unga med kronisk sjukdom/funktionsnedsättning och deras familjer.
Läs mer här